
År 1989 bildades Folkrörelserådet hela Sverige ska leva, numera är namnet Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), i spåren av den europeiska kampanjen för landsbygdens utveckling. Hela Sverige ska leva-kampanjen var bl.a. en budkavle som färdades från by till by och som avslutades med en manifestation på Skansen i Stockholm, där 6 000 politiska krav och förslag presenterades. ”Det gick ju väldigt knackigt för glesbygden då i mitten av 1980-talet och vi kände att nu måste vi göra en kraftsamling”, säger Staffan Bond, verksamhetsansvarig på HSSL. Bond minns den tiden som fylld med känslan av jävlar anamma och att nu skulle verkligen landsbygdsfrågorna upp på dagordningen. Han jobbade då på den statliga Glesbygdsdelegationen som tillsammans med ett 70-tal folkrörelser initierade och drev kampanjen med Hembygdsförbundet i täten. De kände att nu reser vi oss och tar tag, vi väntar inte på stat och kommun ska göra något åt oss, utan vi gör det själva. Samtidigt ställde de krav på politiken att ge de nödvändiga förutsättningarna. ”Även om vi inte har samma oförstörda entusiasm kvar som när allt var helt nytt, har vi något annat. Den byarörelse som vi byggt upp med en stark lokal beredskap för att ta sig an nya utmaningar, som nu fiberutbyggnaden, är den viktigaste vinsten som jag ser det”, säger Bond.
Uppgifterna är från en artikel, skriven (26.11) av Sara Molander, i Landets Fria Tidning, som uppmärksammat att HSSL fyller 25 år. Se även en text om korta nedslag i tiden runt HSSL:s bildande.