Service, livskraft och demokrati – tre stöttepelare för ett hållbart lokalsamhälle i utveckling

Demokratipriset 2014 - logoI ett av parallellseminarierna under Demokratidagen i Kommunernas hus i Helsingfors 14.10 diskuterades växelverkan mellan den kommunala servicen, livskraften och demokratin (PED). Ett hållbart lokalsamhälle i utveckling bygger på tre stöttepelare: service, livskraft och demokrati, och alla pelarna bör stå på stadig mark, eftersom ett sjunkande hörn tär också på de övrigas verksamhetsförutsättningar. Sakkunnig Ritva Pihlaja från Landsbygdpolitiska samarbetsgruppen (YTR) lyfte i sitt anförande fram tre orosmoment när det gäller demokrati. För det första håller grunden för demokratin på att urholkas mitt i de stora strukturreformerna – valdeltagandet polariseras, kommuninvånarna upplever mer misstroende än förtroende gentemot beslutsfattarna, den representativa demokratins legitimitet försvagas. Utöver det här minskar antalet förtroendevalda och arbetet blir allt mer utmanande.

En annan utmaning såg Pihlaja i att kunna gestalta demokratin bredare än hittills, vilket innebär också att medborgarnas och lokalsamhällets roll i framtiden bör beaktas på ett helt nytt sätt. För det tredje ska man förhålla sig med större allvar än hittills till stärkandet av demokratin och övergå till demokratins nya paradigm där medborgarnas delaktighet och inflytande också innebär konkret handling, samt att man bär ansvar för utvecklingen av den egna livsmiljön och välfärden och för hela samhället. En starkare demokrati kräver olika typer av partnerskap och ett allt närmare samarbete mellan kommunala aktörer, samt att medborgarsamhället och ”den officiella demokratin” möts på ett nytt sätt.

Hannu Katajamäki, dekan vid Vasa universitet, kritiserade i sitt anförande den lära om förutbestämdhet som utmärker diskussionen om livskraft och som karaktäriseras av en stor ort, centralisering och ett innovationssystem med tillhörande livlig aktivitet. Framgången i det finländska samhället har tidigare baserat sig på en modell som bygger på det lokala och som behöver en diversitet mellan olika orter och som maximerar positiva tillfälligheter. I en sådan här modell skapar kommunen med hjälp av ett kollektivt socialt kapital förutsättningar för livskraft. Kommunen måste kunna känna igen relativa förmåner och sträva efter intelligent specialisering, och för detta behöver kommunen nya demokrativerktyg, så att den kan hitta nya sätt att uppmuntra medborgarna till kreativitet. I en individbaserad näringspolitik byggs livskraft bäst upp genom att man finner lokala entreprenörer som skapar lokal tillväxt. Största hotet med en sådan här utveckling ser Katajamäki med en centralisering som bygger på skalekonomi, som kan få lokalsamhällenas goda cirklar att kollapsa.

Avslutningsvis förklarade Arto Koski, sakkunnig från Kommunförbundet, PED-triangeln ur serviceperspektiv. Den kommunala självstyrelsen har fem perspektiv: demokratin, ekonomin, förhållandet till staten, välfärden och servicen, samt livskraften, och enligt Koski har servicen sina utmaningar, liksom demokratin och livskraften, men också positiv utveckling kan skönjas. När man talar om tjänster, ligger fokus alltför ofta enbart på kostnaderna. Man fäster inte tillräckligt med vikt vid tjänsternas nåbarhet, tillgänglighet och kvalitet. Endast kostnadsbesparingarna inom servicen kan i hög grad försvaga de övriga servicekriterierna. Enligt Koski kan man under 2010-talet skönja en ny spirande trend att utveckla servicen, där den skärpta ekonomin har tvingat de kommunala aktörerna att utveckla tjänsterna. Det pågår en transition från det organisationsorienterade till det människoorienterade, men hit hör också en övergång från sektorfokuserad utveckling till holistisk utveckling och från det reaktiva till det proaktiva. I stället för att se bakåt, är fokus nu på att identifiera möjligheter.

Verktygen för att engagera medborgarna i serviceutvecklingen och identifieringen av kundernas behov, har blivit bättre. Tjänstedesign hjälper organisationer att ändra sina verksamhetsmetoder, erbjuder en möjlighet att åstadkomma mer med mindre resurser, samt effektivisera allokeringen av resurserna. En kund- och behovsorienterad utveckling av servicen kräver effektiva sätt att delta i demokratin och regional livskraft: det räcker inte med fokus på servicen.

Uppgifterna är från (21.10) webbplatsen Kommunerna.net. Se även andra texter från Demokratidagen på samma webbplats.

Annonser
Det här inlägget postades i 2014, Nyhetsbrev 36/2014 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s