Är det värt att hålla landsbygden levande?

BilarUrbaniseringen har intensifierats under de senaste åren, och storstäderna verkar erbjuda en mer gynnsam omgivning för många typer av verksamheter. Det är här som utvecklingen sker och det är här som de nya jobben skapas, för problemet är att antalet arbetsföra individer inte kommer att öka och därför är det svårt att utveckla näringslivet i hela landet. Generaldirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral VATT, säger att det sker en ekonomisk utveckling i vissa regioner, som t.ex. i huvudstadsregionen, och då är det en obönhörlig matematisk sanning att folk inte räcker till överallt, och då måste det ske en avfolkning någonstans. Bara själva koncentrationen av individer och företag verkar ha en gynnsam effekt på produktiviteten, så därför kan det till och med vara problematiskt att bromsa inflyttningen till städerna. På det viset bromsas nämligen också städernas framgång, så om det stämmer att koncentreringen till städerna ökar produktiviteten, så kommer vi att bli ännu fattigare om vi fortsättningsvis är utspridda.

Forskaren Timo Aro som gjort analyser av flyttningsrörelserna i Finland, konstaterar att de kommuner som finns långt från de stora städerna, har de största ekonomiska problemen i dag, särskilt i östra Finland, i norra Finland och i landskapens periferier har utvecklingen varit negativ redan en längre tid. Det finns många områden som har hamnat i en ond cirkel, med åldrande befolkning och där det blir allt svårare att upprätthålla servicen. En ökande skatteprocent och negativa faktorerna leder till nya negativa faktorer, medan en motsvarande men omvänd utveckling kan ses i de kommuner som har ett inflyttningsöverskott. Finland är alltså i en situation där skillnaderna mellan olika regioner ökar drastiskt, vilka mätare man än granskar dem med, och flyttrörelsen är en central faktor här eftersom den påskyndar utvecklingen.

LandsbygdsvägUrbaniseringen är ett globalt fenomen och städerna är i ropet på många håll i världen, men in Norge lever landet. Man har en långsiktig statlig strategi som går ut på att hålla kvar jobben på landet. Forskaren Åge Mariussen säger att Norge har naturen och stora ambitioner på att exploatera naturresurserna. Om man satsar på utveckling av naturresurserna, så finns också arbetsplatserna där det finns natur, alltså utanför storstäderna. Norge har utvecklingsorganisationer som är regionalt styrda, och en strategi som går ut på att bredda näringslivet på landsbygden – diversifiering är nyckelordet. Det ska gå att överleva i ett lokalt samhälle, där ett företag är en stor sysselsättare, även om det företaget går omkull.

Det här är något vi bara kan drömma om i Finland i dag, menar Kenneth Nordberg, doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi. Han har jämfört turerna kring pappersfabrikens nedläggning i Kaskö med hur det norska systemet är uppbyggt. Då nedläggningen blev ett faktum i Kaskö, var det en lång rad kommuner och statliga och regionala aktörer som skulle komma överens, och värdefull tid till spillo, medan överenskommelserna i Norge skulle ha varit gjorda innan nedläggningen kom.

Gynnar en koncentration utveckling? De flesta är någorlunda överens om att städer rent generellt anses skapa en bra grogrund för företagsamhet, utveckling och innovation, och för att vara konkurrenskraftiga i dag måste företag utvecklas.  Enligt Nordberg görs det här optimalt, om man kan sammanföra två olika typer av innovationsutveckling – en vetenskaplig utveckling som genomförs på universitet eller i stora forskningsorganisationer, samt en erfarenhetsmässig utveckling som sker på verkstadsgolvet. Sålunda måste också mindre samhällen få stöd. Men är det inte lika bra att satsa krutet på städerna, eftersom logiken att företag som finns långt ifrån en vetenskaplig krets har sämre förutsättningar. Det finns emellertid tankar inom innovationsforskning som säger att innovationer är kontextberoende – om en idé kommer fram på en plats, så skulle just den idén inte nödvändigtvis ha uppstått på en annan plats. Enligt Nordberg finns det alltså en poäng med att hålla kvar en del företagande på landsbygden för att bevara mångfald, undvika likriktning och liksom hålla dörrarna öppna, men att det här kräver stödfunktioner.

Landsbygdsutvecklaren Peter Backa är optimistisk, och även om han medger att det inte ser så ljust ut för landsbygden just nu, har han framtidskikaren inställd på några ljusglimtar. Backa tänker framförallt på energifrågorna, för om vi ska ha en energi som är baserad på hållbara energikällor, är vi tvungna att se till att landsbygden fungerar.

Landsbygdsprofessorn Hannu Katajamäki vid Vasa universitet är inne på liknande funderingar, för vi går miste om möjligheter om vi bara satsar på städerna. Att försöka bromsa inflyttningen till städerna kan vara svårt, och enligt Timo Aro har regionpolitiska satsningar, för att hålla kvar människorna i små samhällen, haft liten effekt. Enligt Katajamäki, innebär inte modern regionalpolitik att man försöker bromsa flyttning, utan att skapa möjligheter i alla regioner. Katajamäki vill ha en mera platsbaserad politik som tar landets olikheter i beaktande, och menar att de stora EU-fonderna inte lyckas hitta fram till lokala företagare som skulle behöva utvecklingspengarna. Människor flyttar för att vi inte är villiga att skapa möjligheter, och vi bara koncentrerar och gör servicen sämre på landsbygden. Det finns ganska många undersökningar som visar att människor vill leva på landsbygden.

Många unga människor i dag drömmer om att bo på landsbygden, så länge de har jobb, och en landsbygd som ligger på pendlingsavstånd från staden har alla möjligheter, medan den landsbygd som ligger ännu längre bort, får det svårt. Sammanfattningsvis finns det några obestridliga hinder för att hålla liv i hela Finland: Antalet arbetsföra personer kommer inte att öka, företag på landet behöver stöd i en tid av krympande offentliga resurser, samt att flyttningsrörelserna urholkar redan möjligheterna till utveckling på små orter. Att försöka hålla landsbygden fungerande, kräver alltså allt större insatser – är det värt det?

Uppgifterna är från (13.10) en text, skriven av reportern Johan Gullmets, på webbplatsen svenska.yle.fi. Här finns även länkar och kommentarer till texten. Se även TV-programmet Spotlight (14.10) om det avfolkade landet.

Annonser
Det här inlägget postades i 2014, Nyhetsbrev 35/2014 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Är det värt att hålla landsbygden levande?

  1. Janne Gröning skriver:

    Det finns en massa saker som talar för att vi behöver vår landsbyggd och det gäller i alla länder på vår jord – det föds hela tiden mera och mera människor och alla dessa människor behöver mat och någonstans att bo och all mat odlas i princip på landsbyggden…. det har gjorts en massa undersökningar hur naturen inverkar på vår hälsa och resultat har alltid varit att vi mår mycket bättre i naturen än i stan – i Finland tycker endast 6% att de är stads-människor, betyder det att 75% av Finländarna bor i stan bara på grund av sin inkomst, fastän de mår dåligt – kanske därför alla dessa alkohol- och drogproblem?!?!
    Människan är hemma från naturen, men nu har dessa band brutits och kanske på grund av det så har vi så många utbrända och illamående människor i vårt land och egemtligen i hela västvärlden…
    Landsbyggden och naturen är det viktigaste vi har och det är där vi kan börja med ekologiskt hållbara utveclings ider inom olika områden!
    Hälsar naturfotografen Janne Gröning från Iniö, Keistiö

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s