Om man vill öka resiliensen och hållbarheten i ett lokalsamhälle är Ideella tidskuponger (ITK) ett fantastiskt sätt att jobba, för det man gör är att man genererar ett värde genom att tre personer har förtroende för varandra. Om man har tre platser man kan bo på, tre sätt att värma upp sitt hus och tre sätt att få mat, tyder det på valmöjligheter och förmåga att anpassa sig snabbt, men har du bara ett val, sitter du fast om något går fel. Vi har målat in oss i ett hörn när det gäller valmöjligheter, men ITK är ett alternativ när våra ekonomiska system rasar samman och människor börjar röra på sig. Vi behöver kulturella verktyg för att skapa förtroenden i kristider.
Den typen av ideella tidskuponger som Stephen Hinton pratar om finns redan i bruk på många ställen, bland annat i Tyskland, i form av ”Minutos”. Då tre personer undertecknar en ideell tidskupong, byter man en tjänst som sedan kan lösas in någon annanstans. Systemet har ingen bank som transaktionerna måste gå igenom, utan värdet på checken skapas när arbetet utförs. Första försöken med ITK i Sverige gjordes i Sigtuna och Uppland. Första försöket i Sigtuna blev en ögonöppnare, där man gjorde en inventering av vad man kunde erbjuda lokalt bara genom ITK. Istället för att bara prata om individer och att köpa och sälja och leka affär, utgick man från samhällsprojekt och tittade på hur de skulle kunna finansieras med ITK.
Som exempel utgick gruppen från skapandet av en loppmarknad, som de ansåg behövdes i lokalsamhället och som de gärna ville förverkliga genom att de spaltade upp de tjänster som behövde utföras i form av förberedelser, försäljning, marknadsföring och administration. Projektet fick inte bara ett värde genom att människor fick nya saker och att arbetet möjliggjorde försäljningarna, utan också i miljövinster på att second hand saker bytte ägare och konsumtionen sänktes genom återanvändning.
Om var och en i ett samhälle ställer upp med fem timmar, kan man finansiera hela projekt via volontärarbete. I program som EU-finansierade Leader kan man räkna volontärinsatser som finansiering, d.v.s. få pengar till projekt som motsvarar det värde som personer i lokalsamhället lägger in gratis. Man brukar säga att tid är pengar, men det är faktiskt inte så, för tid är betydligt mer värdefullt än pengar – som att sätta ett pris på naturtillgångar. Det finns så många fördelar med tid jämfört med pengar. Genom att arbeta med ITK skapas en förståelse för att om man arbetar tillsammans kan mer hända, och det krävs stora insatser om vi ska klara den omställning av vårt samhälle som nu måste till.
Hinton menar att vi måste hitta ett sätt att gå från att arbeta ideellt någon gång i veckan till att organisera projekt som kickar igång den lokala ekonomin, och ett projekt med ITK kan vara en bra början. När man släpper vinstkraven och låter arbete bli en kreativ kraft, sker saker som gynnar fler områden än det ekonomiska. När man säger att något måste bära sig ekonomiskt, då ändras folks attityd och man begränsar sig i tanken på ett sätt som inte alltid är produktivt. Det kan även vara ett sätt att fokusera på att skapa värden bland personer, vilka inte är i avlönat arbete, eller som ett sätt att arbeta med omställning och beredskap. Man verkar vilja måla upp en bild av att fattiga får bidrag och är en belastning för samhället, vilket inte stämmer. Trettio procent av allt arbete vi utför är för att betala pengar till bankerna i räntor och avgifter, som en form av avlönat slaveri.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Anna Maris, på webbplatsen landetsfria.se. Hinton, som medverkade vid Lokalekonomidagarna i Uppland (4.3), är även med vid tillställningen i Småland (18.3).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 