Kategorier
2014 Nyhetsbrev 09/2014

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeHur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare. Där bor det i dag 140 miljoner och som förväntas tredubblas till år 2030. Denna tillväxttakt, som inte bara gäller de stora städerna utan även små och medelstora städer, är den största ökning som någonsin skett och som ändrar radikalt på förhållandet mellan stad och landsbygd. ”Den urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen, vilket betyder att varje jordbrukare helan tiden måste mata fler stadsbor.”

Rows of a Carrot FieldStädernas matförsörjning är nu mer än någonsin en nödvändighet för familjejordbruk. Länder i västra Afrika måste öka sin självförsörjning av livsmedel för att minska risken för kriser, för en urban population med låg köpkraft tenderar att oftare konsumera billiga importerade varor än lokala produkter. Men under de senaste åren har de höga råvarupriserna förändrat situationen. Upploppen under 2008 visade att det inte är hållbart att importera billiga varor på jordbrukarnas bekostnad för att få lugn i samhället. Sedan dess har de lokala produkterna blivit mera konkurrenskraftiga. Konsumenterna har återgått till att köpa dem och urban efterfrågan kan därför användas för att driva utvecklingen av familjejordbruk, så länge dessa har möjlighet att bemöta efterfrågan.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Jean Armand Bokally Dande, i tidningen Landsbygdens Folk (21.2).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s