Kategorier
2014 Nyhetsbrev 09/2014

”Jordbruk och landsbygd är inte samma sak” – professor Katajamäki om okunskapen bland en del redaktörer

wheatFör en kort tid sedan publicerade arbets- och näringsministeriet Landsbygd 2014-barometern och Landsbygdsöversikt 2014, där de lodar med ett mångsidigt material landsbygdens möjligheter och roll i framtidens samhälle. Medborgarna uppskattar landsbygden, som de tycker är en väsentlig del av Finland, men landsbygdens framtid väcker oro. Budskapet var starkt, men utan reaktion från politiker och riksmedia. Kanske ser man landsbygden och dess fenomen som marginella, då landsbygden och dess invånare inte intresserar. Å andra sidan väckte den statistik om landsbygdsstöd som publicerades i början av februari stor uppmärksamhet i media. Det var jättespännande att se vilka enskilda personer och organisationer som fick stöd under 2013.

När man läste, lyssnade och tittade på nyheterna fick man uppfattningen att mottagarna av stöd mycket fritt kan använda pengarna – finska Yle kallade dem för ”stödroffare” (tukirohmuiksi). Ett par timmar senare ändrades rubriken till stödmottagare. Men skadan var redan skedd – den ursprungliga rubriken avslöjade fördomsfullhet och okunnighet vid Yles nyhetsredaktion. Särskilt Yles nyheter lät förstå att alla pengar som allokeras till landsbygden är jordbruksstöd, vilket stämmer inte alls för man använder pengar, exempelvis till medborgarbaserade utvecklingsaktiviteter i byarna. Nyheterna påstod att t.o.m. universitet fick jordbruksstöd. I verkligheten gällde det pengar som används t.ex. för att befrämja ny företagsamhet på landsbygden och som ingenting har att göra med jordbruket. ”Jordbruk och landsbygd är inte samma sak. En del av redaktörerna kan inte eller vill inte förstå detta grundläggande sakförhållande.”

Det egentliga jordbruksstödets idé är att kompensera produktionskostnaderna, för att matens pris skall förbli rimligt. Stödet garanterar jordbrukarna en hygglig levnadsstandard i en situation, där t.ex. österbottniska bönder ska konkurrera med EU-bönderna, vilka har mycket gynnsammare naturgeografiska förhållanden. Exempelvis är de franska jordbrukarnas stödnivå högre än de finländska kollegernas. De finländska bönderna kan absolut inte köpa nya lyxvaror med jordbruksstödet, ett faktum som en del av redaktörerna kan eller vill inte berätta för folket. Naturligtvis är det rafflande att berätta om stödpengar som Björn Wahlroos får, men på samma gång skulle det dock vara resonabelt att berätta att han inte får pengar direkt till sin tjocka personliga plånbok. Även rika människornas lantgårdar är berättigade till jordbruksstöd.

Texten är från en artikel i Vasabladet (20.2). Skribenten Hannu Katajamäki är professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet och tillika landsbygdsprofessor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s