Landsbygden viktig för finländarna

Landsbygd 2014-barometernFinländarna ser landsbygden som ett dynamiskt område, där det finns möjlighet att utveckla nya slags tjänster och näringar, och samtidigt kunna njuta av naturens frid och andra ingredienser i ett gott liv. Det här framgår av Landsbygd 2014-barometern, som publicerades av arbets- och näringsministeriet 23.1. Landsbygden har nämligen en viktig roll i finländarnas liv – nu och i framtiden. Olika svarandegrupper anser att landsbygdens betydelse för vårt land till och med kommer att öka i framtiden. På landsbygden ser man potential för utveckling av många nuvarande, samt nya affärsmöjligheter. Speciellt möjligheterna för produktion av förnybar energi, närproducerad mat och därtill relaterade tjänster, samt upplevelse- och rekreationstjänster kommer kraftigt att förbättras. Landsbygden betraktas även som en bra miljö för innovativ företagsamhet. Finländarnas föreställning om landsbygden är mycket positiv, och förknippas starkt med natur, äkthet och ett gott liv. Även en miljövänlig livsstil förknippas med landsbygden, medan man däremot inte associerar negativa företeelser, såsom stress och att vara en belastning för samhällsekonomin, med landsbygden. Stad och landsbygd anses komplettera varandra.

Landsbygdsöversikt 2014I Landsbygdsöversikt 2014 förutsägs det att man i landsbygdsområden i fortsättningen kommer att producera allt fler varor och tjänster kring t.ex. turism, bioekonomi, energiproduktion och gruvindustri, vilka också ger landsbygden fler arbetstillfällen. Inom privata tjänster och förädling uppstår nya företag, medan antalet gårdar fortsättningsvis minskar inom jordbruket. Men den totala sysselsättningsförmågan inom jordbruket minskar inte i samma takt. De ökade livsmedelsskandalerna i multinationella produktionskedjor, samt en hållbar utveckling, lokala aspekter och livsmedelssäkerhet ökar efterfrågan på närproducerad mat, medan de knappa förnybara naturresurserna sätter fart på utvecklingen inom grön ekonomi och bioekonomi, där den senare ställer landsbygdsområdena i fokus för nya innovationer.

Avstånden till de ställen som tillhandahåller offentlig och annan service, har blivit längre på landsbygden. En framtidsutsikt är att ordnandet av service på eget initiativ och elektroniska tjänster ska ge nya lösningar på upplevda problem. I översikten förutsägs det att lokala föreningar på landsbygden kommer att sörja för ordnandet av bl.a. samåkning och samtransporter, medan det för ordnandet av service på eget initiativ bildas andelslag och företag. I serviceurvalet blir det vanligt med hybridtjänster, där en del av åtgärderna sköts ansikte mot ansikte och en del via nätet i form av elektroniska tjänster. Tjänsterna produceras i samarbete mellan den privata, den offentliga och tredje sektorn.

Att bo på landsbygden anses lockande och det finns efterfrågan. Var tredje som svarade på barometern, skulle vilja bo stadigvarande på landsbygden. Men för närvarande förverkligas det endast för en femtedel – samtidigt har befolkningen på landsbygden dock minskat. I landsbygdsöversikten förutsägs det att landsbygdsområdena i allt större utsträckning kommer att bli ”landsbygd för boende”, d.v.s. större delen av dem som bor på landsbygden arbetar på annat håll.  Utvecklingen är särskilt framträdande i städernas kransområden, men även i andra landsbygdsområden i närheten av städerna är denna utveckling framträdande.

Uppgifterna är från ett av arbets- och näringsministeriets meddelanden (från 23.1).

Det här inlägget postades i 2014, Nyhetsbrev 05/2014 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s