Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

”Privatiseringar har missgynnat utvecklingen på landsbygden”

ElledningarNyligen presenterade Dagens Nyheter en sammanställning av Riksrevisionens granskningar av avregleringar av bland annat järnväg, apotek, el- och telekommarknaden, där det visar sig att staten har förlorat miljarder kronor och enskilda har drabbats av inställda tåg, brist på mediciner och eventuellt även för höga elpriser. Riksrevisionen kritiserar också svenska regeringen för att inte ha gjort tillräckliga riskbedömningar före avregleringarna. På landsbygden har privatiseringarnas effekter märkts av på olika sätt, t.ex. vad gäller bredbandsutbyggnaden, så har den privata marknaden inte drivit utvecklingen framåt på det sätt som önskats. ”De stora operatörerna har inte tyckt att det varit lönsamt att investera på landsbygden. Istället har byalag med stöd av pengar från bl.a. landsbygdsprogrammet själva tagit tag i grävandet”, säger Staffan Bond, verksamhetsanvarig på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL).

Andra exempel är Inlandsbanan som togs över av ett kommunalt bolag när staten drog sig tillbaka, och kassahanteringen som togs bort från Posten, vilket gjorde att många på landsbygden fick problem med kontantinsättningar och uttag, speciellt i kombination med nedläggningen av lokala bankkontor. Ökad tillgänglighet till apotek utlovades i och med en privatisering, något som inte har blivit verklighet för glesbygdsbor. Bond menar att marknadslösningar inte fungerar långt ut i ändarna i de glesa strukturerna, så därför måste staten bedöma konsekvenserna och planera åtgärder i tid för att motverka de negativa effekterna. Professorn i kulturgeografi vid Högskolan i Dalarna, Erik Westholm, har forskat på hur landsbygden förändrats ekonomiskt och socialt. Enligt honom finns det ett tydligt skifte från en välfärdspolitik som såg hela landet som en tillgång till en konkurrenspolitik där städerna spelar en allt större roll. ”Det fanns en tanke om att välfärden skulle vara utbyggd i hela landet och att resurserna skulle fördelas jämlikt, också geografiskt. Men från 1980-talet och framåt har fokus legat på att vi ska hävda oss i en globaliserad ekonomi”, säger Westholm som menar att landsbygden har fått stryka på foten i privatiseringens tidsålder, för staden har en konkurrenskraft som landsbygden inte kan mäta sig med.

Men HSSL är inte enbart kritisk till privatiseringar och avregleringar, utan menar att om de genomförs på rätt sätt, så kan de vara en möjlighet för landsbygden. ”Den tidigare toppstyrda statliga sektorpolitiken gav inte heller utrymme för lokala lösningar”, anser Bond. Förutsättningen är att avregleringar och privatiseringar genomförs. Sålunda underlättas samarbetet mellan privat, offentlig och ideell sektor. ”På landsbygden måste vi kunna samarbeta över sektorsgränserna och reglerna behöver vara öppna för det. Då kan verksamhet organiseras på ett smart och effektivt sätt och kan konkurrera med storskaliga verksamheter i metropolerna. Men nu stryper regelverket det småskaliga, medan de stora aktörerna har resurser att ta sig fram”, säger Bond.

Uppgifterna är från (17.1) en artikel, skriven av Sara Molander, på webbplatsen fria.nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s