Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Mindre orter skapar starkare lokal identitet

Love (Two red hearts)Den lokala identiteten är starkare på mindre orter jämfört med större och österbottningar känner mer för sin hembygd än nylänningar, visar en omfattande enkätundersökning där hälften av dem som svarat har hjärtat på en annan ort än där de bor. Två tredjedelar av dem som någon gång har bott i Larsmo (Österbotten) eller Sibbo (Östnyland), har gett de orterna sitt hösta betyg som i undersökningen kallas för hjärteorter. Enligt Sulevi Riukulehto, forskningsdirektör i ämnet regionalhistoria vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, visar en enkätsvaren från finlandssvenskarnas flyttvanor att det verkar vara lättare att rota sig på en mindre ort. Till synes liknande orter får väldigt olika betyg, och också grannkommuner får olika omdömen i enkäten, vilket beror enligt Riukulehto på att det är flera olika faktorer som skapar en lokal identitet. Han har utarbetat en teori om hembygd, där hembygden består av det naturliga landskapet, den bebyggelse som människan har skapat, men också av den mentala miljön, en bit som kan skilja sig mycket även om orterna till yttre faktorer är lika.

Klart fler österbottniska kommuner har fått det bästa betyget av de svarande som bott på orten, i jämförelse med utfallet för nyländska eller åboländska kommuner. Minoritetsforskaren Kjell Herberts vid Åbo Akademi menar att det finns en starkare koppling i Österbotten till den traditionella byn med genuina dialektdrag, revytraditioner och en småskalighet som ger trygghet. Gamla svenskbygder längs den nyländska kusten har däremot förändrats radikalt. Tittar man på de större städerna, så klarar sig Helsingfors bäst, då hälften av de som bott här ger staden sitt bästa betyg, medan Åbo och Vasa är mindre populära – bara en tredjedel av de som bott i städerna har gjort dem till hjärteorter. Av de läsare som svarat på enkäten, bor en femtedel i dag på sin födelseort, medan studieorten inte verkar vara en plats man är speciellt knuten till. Både Riukulehto och Herberts betonar att den plats eller ort som man identifierar sig med inte behöver följa de rådande kommungränserna, t.ex. att man känner sig som nagubo, trots att man numera hör till storkommunen Pargas.

Vasabladet, Svensk Presstjänst och de andra finlandssvenska dagstidningarna har bett sina läsare beskriva hur de flyttat under sitt liv, varför de gjort det, samt dessutom betygsätta orterna på skalan ett till fem hjärtan. Drygt 3 500 personer har svarat. Fastän det inte handlar om ett vetenskapligt samspel, framträder en tydlig lista över vilka orter som man uppskattar mest. Research och analys är gjord av Jens Finnäs på Journalism++ i Stockholm i samarbete med de finlandssvenska mediehusen.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Anna Svartström, i Vasabladet (29.12.2013).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s