Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

Landsbygdens gemenskap ger lyckligare människor – speciellt mycket lyckliga finns nära städer

Children Holding Hands on School PlaygroundGod service och pengar är ingen garanti för lycka, för även om inkomstnivån kan vara lägre på landsbygden, så är folk som bor där en aning lyckligare än de som bor i städer. Det här framgår ur en enkätundersökning vid Åbo universitet, och som finansierats av Kommunbranschens utvecklingsstiftelse. Ser man t.ex. på hälsovårdsservicen, så hade den inte i ett enda bostadsområde någon betydande inverkan på hur lyckliga människorna kände sig. Forskaren Arttu Saarinen vid Åbo universitet menar att den som flyttar till landet blir åtminstone inte olyckligare. Landsbygden har obestridliga goda sidor som gemenskapen, vilken kan vara mycket stor i vissa landsbygdskommuner. Det finns särskilt mycket lyckliga människor på landsbygden nära städerna, varav urvalet är en orsak.

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeBarnfamiljer som har råd att välja, flyttar vanligen till landsbygden nära städer, medan de som bor i glesbygden sällan har valt sitt bostadsområde. En orsak till att de som bor i städernas centrum upplever sig mindre lyckliga än de som bor på landet, är att den ekonomiska konkurrensen är hårdare i städerna. På landsbygden igen höjs lyckokänslan speciellt av goda grann-relationer. Om människor gör något tillsammans, ökar lyckokänslan, så det bästa kommunerna kan göra för att göra människorna lyckligare, är att få dem att verka tillsammans, t.ex. inom idrottsföreningar.

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom håller med Saarinen och menar att gemenskapen i kommunerna är en stor resurs. Föreningsverksamheten har traditionellt varit livligare i de svenskspråkiga kommunerna, vilket märks i under-sökningen. I tidigare undersökningar har man noterat att lyckokänslan ökar om invånarna har förtroende för beslutsfattarna, vilket särskilt stadsborna skulle dra nytta av om den nuvarande ansiktslösa politiken blir öppnare, menar Saarinen. Undersökningen grundade sig på material från Institutet för hälsa och välfärd (THL), där samplet i undersökningen kom från Kajanaland, Norra Österbotten och Åbo. De svarande var över 20 år.

Uppgifterna är från en artikel i Vasabladet (26.10).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s