Bidrar Leader-metoden till samhällsutveckling?

Sju Leader-områden i Sverige – Kustlandet, KalmarÖland, Gotland, Småland Sydost, Linné, Mitt i Småland och Astrid Lindgrens Hembygd – har tillsammans gjort en kvalitativ och lärande utvärdering om Leader-metoden. Frågeställningen handlade i första hand om att ta reda på om metoden bidrar till samhällsutveckling, samt vilka mervärden som uppstår. Undersökningen visar att Leader-arbetet gör skillnad, särskilt då det bygger på närhet och småskalighet. Leader-metodens krav på förankring i bygden och samarbete med andra aktörer skapar nya mötesplatser, där nya konstellationer med nya kompetenser gör gemensam verkstad, och i denna process stärks det sociala kapitalet, d.v.s. summan av den tillit som individerna i ett samhälle har för varandra, vilket är en förutsättning för att det finansiella kapitalet skall kunna göra nytta.

Frågeställningarna i rapporten var följande: Bidrar Leader-metoden till samhällsutvecklingen och kan detta bevisas? Vilka mervärden kommer ut som resultat av Leader-metoden och de projekt som finansieras? Kan man finna nya, innovativa, metoder för att synliggöra och bevisa dessa mervärden? Hur uppfattas Leader-metoden och Leader av områdenas intressenter? Arbetar de olika Leader-områdena på olika sätt och kan det avspeglas i resultaten? Vad fungerar bra i Leader-metoden och vad skulle kunna göras bättre?

För att besvara frågeställningarna har Doing Rural under perioden okt 2012-maj 2013 träffat och intervjuat verksamhetsledare och ordförande i respektive Leader-områden, projektägare och/eller projektledare, genomfört fokusgruppsintervjuer, genomfört enkät i kommunstyrelserna, samt genomfört intressent- och målgruppsanalyser. Utvärderingen visar att:

• Leader-metoden och Leader-projekten kan bidra till god samhällsutveckling genom att öppna möjligheter att stärka det sociala kapitalet som är en förutsättning för att finansiellt kapital skall kunna göra nytta, skapa nya arenor och nya kontakter för den lokala utvecklingen, samt skapa positiv identitet, känsla av sammanhang och vilja till engagemang.
• Mervärdena som beskrivs av intressenterna är många, men de är dock inte alltid så enkla att redovisa och synliggöra, så därför borde det avsättas mer resurser för att fånga upp dem på ett ännu bättre sätt och samtidigt ge dem en större vikt i resultatuppföljningen.
• Leader-metoden och Leader-organisationerna uppfattas generellt på ett positivt sätt, men många är mycket kritiska till bakomliggande administration och regelverk som skapar problem för många projektägare.
• Det skulle vara värdefullt med mer och tydligare marknadsföring av filosofin bakom Leader och nyttan för intressenterna.
• I denna utvärdering går det inte att se att Leader-områdena arbetar på väsentligt olika sätt.
• Stor förbättringspotential finns bl.a. i att klargöra ägarskapet i projekten och att systematisera lärandet för att resultaten tas om hand och förvaltas bättre.
• Projekten/projektledarna bör ges mera stöd och följas kontinuerligt under processen från idé till slututvärdering.

Sammanfattningsvis så gör alltså Leader skillnad – men skulle kunna göra det i ännu högre grad om Leader-organisationerna gavs möjlighet att vara mer autonoma och den byråkratiska bördan kunde minskas i alla led – då skulle mer kraft kunna ägnas åt positivt utvecklingsarbete.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida och själva rapporten Gör Leader skillnad?