Hur ser framtiden ut för landsbygdsforskningen?

Landsbygd Plus nr 4-2013Forskningen ger ytterligare hopp för utvecklingen, menar Ruralia-institutets direktör Sami Kurki. Lokalinvånarna känner bäst till problemen på sitt eget område, men till detta kan forskarna ta fram en vetenskaplig förklaring, som ger hela problemets natur och gör forskningen känd för folket. Redogörelser över undersökningar och företeelser ger utvecklarna perspektiv, kunnande och förmåga att göra bästa möjliga beslut vad gäller området. Men forskarna är bekymrade över landsbygdsforskningens ställning. Undersökningar skräddarsys för beslutsfattarnas behov, och kritiken har försvunnit. Nutida forskning är praktisk, och utgående från resultaten förväntas man ge konkreta slutsatser och verktyg till hjälp för landsbygdspolitiken.

Jord- och skogsbruksministeriets konsultative tjänsteman Sirpa Karjalainen önskar att forskarna har ett aktivt förhållningssätt till framtagningen av arbetsverktygen, vilka ger stöd för beslutsfattarna beslut. Enligt professor Hannu Katajamäki görs nog arbetsredskap fortsättningsvis, men beslutsfattarna har inte tid att bekanta sig med vetenskapliga rapporter. Katajamäki menar att inte finansierar man heller sådana projekt som förhåller sig kritiskt, utan man finansierar sådana som är gynnsamma för beslutsfattarnas strategier. Bland annat det här skriver tidningen Landsbygd Plus redaktör Pipsa Salolammi i tidningens senaste nummer, rapporterande från ett Maaseudun uusi aika (MUA)-seminarium. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

  • Ledaren: Använd trumfkorten
  • Bioenergi är positivt för landsbygden
  • En utmärkt by: Soinilansalmi
  • Regeringsprogrammets önskan: Närmat – naturligtvis!
  • Första stegen mot en by som energisjälvförsörjande
  • Upplevelsekoncept och entusiasm i svenska företag
  • Komplex närdemokrati

De svenskspråkiga sidorna, Svenska Spalten, (5 s) har följande rubriker:

  • Närproducerad mat utan mellanhänder
  • Ett skepp kommer lastat – om närodlat i Korsnäs
  • Rena livsmedel producerade med kärlek och kunskap – Mathantverk i Åboland

Årets fjärde nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus utkommer vecka 39. Tidningen är språkrör för byarörelsen, de lokala aktionsgrupperna, stadsdelar, samt övriga landsbygdsutvecklare. Landsbygd Plus, som getts ut sedan år 2000 och utkommer 5 ggr per år (med normalt ca 36 sidor per nummer), är tvåspråkig med ett mindre antal svenska sidor. Årligen ges även ett engelskspråkigt nummer ut. Utgivare är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf med Eero Uusitalo som chefredaktör och Pipsa Salolammi som redaktör. Svensk Byaservice sköter om koordineringen av de svenskspråkiga sidorna i tidningen. För prenumeration kontakta Pipsa Salolammi på e-mailadress pipsa.salolammi@kylatoiminta.fi. Se även webbplatsen kylatoiminta.fi.

Det här inlägget postades i 2013, Nyhetsbrev 33/2013 och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s