Småskaligheten blir allt större i projektvärlden

Ordet projektEn av dem som följt det lokala utvecklingsarbetet på nära håll är Mats Brandt, tjänstledig kommundirektör i Malax, nu arbetandes som sakkunnig på Finansdepartementet i Sverige. Han har varit flerårig ordförande för Aktion Österbotten rf, tidigare Studiefrämjandet i Österbotten rf, samt Svenska Österbottens Ungdomförbund rf. Brandt har hållit i trådarna för skrivandet av gällande Leader-program för Österbotten och det nya inlämnade programmet för den kommande perioden 2014-2020 (Österbotten 2020 – möter behoven hos lokalt livfulla gemenskaper).

”Fortfarande finns den röda tråden gällande mobilisering, nerifrån-upp perspektiv och lokal initiativkraft. Kanske är det så att projektaktörerna mognat, när vi började med programarbetet pratade vi mycket om risktagning, nu pratar vi om nya lokala innovationer. Småskaligheten blir dock större i projektvärlden. För 16 år sedan var genomsnittsbudgeten för lokala projekt 17 000 euro, nu är den 30-50 000 euro. Men det finns också lokala projekt såsom Soklot Uf som just nu genomför ett allmänt utvecklingsprojekt med en budget på 100 000 euro. Frågan man kan ställa, är om endast stora förbund (föreningar/organisationer) i fortsättningen kan driva projekt. Så får det inte vara”, säger Mats och fortsätter: ”Flaskhalsarna är byråkratin och likviditeten eller riskhanteringen ur den lilla aktörens synvinkel. Förbunden i sin tur skall vara innovationsbärare och utvecklare”.

EU-projekt kan ändå betyda en hel del som ett redskap inom en förening, då man för varje satsad euro får man fem tillbaka i EU-pengar. Nu kan också byar vara en plats för innovationer och det är mera legitimt att ta risker, så initiativen klättrar med andra ord nedåt i samhällsskicket till gräsrötter och föreningar. Det sker ganska snabba svängningar, men organisationer som skall hantera EU-program, såsom Leader, bör dock har en viss storlek, t.ex. Österbotten som LAG-grupp (lokal aktionsgrupp) fungerar bra, anser Brandt. ”De övergripande målen är förstärkt kunskaps- och innovationsmiljö, högre socialt kapital och förstärkt sammanhållning, mångsidigare näringsstruktur och livskraftiga byar, kommun- och stadsdelar. Vi utgår ifrån att varje plats bär på en unik kraft. Utvecklingsprocessen är platsbunden och utgår ifrån lokalsamhällena och förankringen hos lokalbefolkningen. Devisen är ”små gemenskaper ska leva upp till stora visioner”. Den här gången satsar vi på en ännu större budget, totalt 17 miljoner för hela perioden och planerar finansiera 260 projekt. Det är ett ambitiöst program”, säger Brandt.

Fakta om lokala projekt

  • Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har i år gett ut en publikation över de lokala aktionsgruppernas verksamhet (LAG-grupper) som till sitt antal är 55 på fastlandet, samt därtill en grupp på Åland.
  • Under de sexton år (1996-2012) som aktionsgrupperna verkat, har de varit med om att finansiera drygt 18 000 projekt.
  • Sammanlagt 467 miljoner euro i EU-finansiering, statlig och kommunal, har satsats på de lokala projekten.
  • Dessutom har en privat andel satsats som uppgår till 33 procent av de totala kostnaderna. Den privata finansieringen består av pengar och talkoarbete.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Mentora 3/2013. Artikelskribenten Ann-Sofi Backgren är vik. verksamhetsombud på Svenska studiecentralen i Vasa.

Annonser
Det här inlägget postades i 2013, Nyhetsbrev 33/2013 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s