”Funderar tjänstemän och politiker på vad kommuninvånarna vill ha och behöver, eller tar de reda på det? Medborgardialog handlar om att bjuda in kommuninvånarna och lyssna på dem”, säger projektledaren Anna Lindström på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Lindström menar att den största utmaningen i alla nordiska länder är att ta vara på allt det intresse och det engagemang som finns bland invånarna. Hon har deltagit i ett projekt där de nordiska ländernas kommunala organisationsmodeller jämförts med varandra. Lindström uppmanar kommunerna att involvera invånarna i beslutsprocesser så tidigt som möjligt. Om en kommun skall spara inom skolsektorn, kan den föra en dialog med invånarna redan innan besluten fattats om hur det skall göras, vilket leder till färre protester.
I Sverige har kommunerna blivit intresserade av coproduktion, där de som använder en tjänst får inflytande, medan danska kommuner har grundat brukarråd där de som använder en tjänst får vara med och bestämma om hur den utformas. I förhållande till Norge och Danmark liknar Finland och Sverige varandra genom sina stora fullmäktigeförsamlingar och många nämnder. I Danmark, som genomförde en stor kommunreform 2007, har kommunerna inte nämnder, utan fullmäktige bildar utskott för olika sektorer, och det är bara fullmäktigeledamöter som kan väljas till utskotten. Men trots att de förtroendevalda blivit färre, har kommuninvånarna blivit nöjdare med dem. ”Det beror på att de arbetar mer med att gå ut och träffa folk, i stället för att förlita sig på att råka på dem i affären”, säger Lindström som ger följande råd till kommunreformen i Finland: ”Åk ut till de olika orterna och fråga hur folk där vill delta i beslutsfattandet.
Uppgifterna är från en artikel i Hufvudstadsbladet (11.9).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 