Vad funderar vi lokala utvecklare i Finland på just nu? Huvudfrågan och den stora utmaningen är det lokala och stärkandet av det lokala utvecklingsarbetet. Orsaken är uppenbar: Då företagen och offentliga myndigheter centraliseras, behövs som motkraft lokala åtgärder, annars förverkligas inte förutsättningarna för välfärd. Till all lycka håller Europeiska unionen på att komma bort från utopier som överbearbetade centrum och utvecklingskorridorer. Sedan behöver de lokala aktörernas beredskap och målnivå på många sätt höjas. Fast det finns redan över 3 000 byaföreningar i Finland, så är det ännu ca 900 byaråd och knappt 300 byar som inte ännu har någonslags verksamhet. Det här är inte till fördel för någon. De lokala utvecklarna, såväl de privata som de offentliga, och särskilt dessa tillsammans, kommer i närmaste framtiden att svara för mer än tidigare.
Det behövs nya arbetssätt, en tidsenlig förhållning till samhälleliga förändringar, aktivitetsdemokrati, så att oundvikliga strukturförändringar inte orsakar bestående skador. Det är mer fråga om samarbete mellan medborgarverksamhet och offentlig myndigheter, än ett traditionellt ineffektivt lobbande. Att organisera närdemokratin i Finlands allt större kommuner, har kommit att bli en nödvändig åtgärd. Direkt demokrati behövs för att komplettera den representativa demokratin, vilken allt mer avlägsnas från medborgarna. Närdemokratin är samtidigt en helhet av påverkan, arbete och utkomst, samt välfärd och service. Om den bara uppfattas som påverkande, så blir resultaten lätt former av betydelselösa och frustrerande höranden. Närdemokratin är en metod som länkar ihop offentliga myndigheters allt större enheter och medborgarverksamhet för att stärka det lokala utvecklingsarbetet. Båda parter behöver varandra. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:
- Generalsekreterarens kolumn: De nordiska länderna har ett starkt nätverk inom byaverksamheten
- Leader utvidgas och de internationella vindarna blåser
- Aktivitetsdemokratin rullar in i stadsdelarna
- Leader-metoden en del av utvecklingsarbetet
- Det internationella CULTrips-projektet för med sig liv och rörelse till byarna
- SlowLi – Slow Life Country
- I Wales stöder kulturen landsbygdens gemenskap
De svenskspråkiga sidorna, Svenska Spalten, (4,5 s) har följande rubriker:
- Framtidens invånare på landsbygden
- Utredningsprojekt vill skapa helhetsbild av servicen
- Stor utmaning för lilla Utö efter försvarsmaktens reträtt
- Den territoriella agendan
Årets tredje nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus utkom vecka 23. Tidningen är språkrör för byarörelsen, de lokala aktionsgrupperna, stadsdelar, samt övriga landsbygdsutvecklare. Landsbygd Plus, som getts ut sedan år 2000 och utkommer 5 ggr per år (med normalt ca 36 sidor per nummer), är tvåspråkig med ett mindre antal svenska sidor. Årligen ges även ett engelskspråkigt nummer ut. Utgivare är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf med Eero Uusitalo som chefredaktör och Pipsa Salolammi som redaktör. Svensk Byaservice sköter om koordineringen av de svenskspråkiga sidorna i tidningen. För prenumeration kontakta Pipsa Salolammi på e-mailadress pipsa.salolammi@kylatoiminta.fi. Se även webbplatsen kylatoiminta.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 