Länge har näringspolitiken stått i centrum för kommunernas strategier, men nu, mitt bland alla recessioner, kommunreformer och omvälvningar på världsmarknaden, kan man skönja att något nytt är i görningen – kloka och framtidsorienterade kommuner är fullt sysselsatta med att slå fast målen och innehållet i sin egen livskraftspolicy. Kommunförbundet inledde i fjol projektet Nyckeln till livskraft finns hos kommunen och frågan är helt enkelt om vi tror att kommunen har livskraft och framtid eller inte. Kommunens livskraft uppstår ur tillväxtstrategin genom ökad befolkning och fler arbetsplatser, och det är hit som kommunerna strävar. I brännpunkten för den framgångsinriktade kommunens strategier står stärkandet av livskraften, där strategin för sin del delar in de faktorer som skapar livskraften, samt bestämmer kommunens möjligheter att påverka utvecklingen av kommunens livskraft. Trenden att koncentrera befolkning och verksamhet till stora stadsregioner fortsätter och till om med stärks i framtiden, vilket är vad stadsplanerarna och stadsforskarna förutspår. Bedömningen understöds även av befolkningsutvecklingen och förläggningen av nya arbetsplatser under 2000-talet.
”Med tanke på utvecklingen av livskraften är det anmärkningsvärt att välutbildade unga vuxna har sökt sig och söker sig till de största stadsregionerna i synnerligen hög grad. Osmo Soininvaara antar klokt nog att där 25-34-åringar med akademisk examen slår sig ner, där blomstrar företagsverksamheten. Logiskt resonerat!” Enligt statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram börjar vi detta år förbereda oss på att genomföra en ny slags region- och stadspolitik. Perioderna inom Kompetenscentrum-programmet är slut och vi övergår till ett förfarande med tillväxtavtal enligt arbets- och näringsministeriets riktlinjer, samt till programmet Innovativa städer. Från början av år 2014 ingår stadsregioner med över 100 000 invånare och staten tillväxtavtal och det bildas ett nätverk av innovationskluster, med avsikt att främja samarbetet och resursanvänd-ningen mellan de centrala aktörerna i stora städer och inom staten. De viktigaste aktörerna i avtalsförfarandet är, förutom staten, universiteten, yrkeshögskolorna, stadsregionerna och näringsbolagen som genom avtal skall förbinda sig till ett långsiktigt utvecklingsarbete i området.
Uppgifterna är från stadsdirektören i Jyväskylä Markku Anderssons webbkolumn (8.2) och finns under webbplatsen Kommunerna.net. Se även text om att den kommunala ekonomin kräver anpassningsåtgärder med länk till Anpassningsprogramet för den kommunala ekonomin 2014-2017 (på finska).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 